Daggpunkten är den temperatur då luften blir så mättad med fukt att den inte längre kan hålla kvar vattenångan. Vid denna punkt börjar vattenångan kondensera till vätska – till exempel i form av dagg på gräs en tidig sommarmorgon eller kondens på kalla ytor inomhus.
Att förstå daggpunkten är viktigt inom flera områden, särskilt när det gäller ventilation, avfuktning och inomhusklimat rent allmänt. När yttemperaturen i ett utrymme sjunker under daggpunkten bildas kondens, vilket över tid kan skapa ett för fuktigt klimat med fuktskador, dålig lukt och mikrobiell påväxt som påföljd.
När varm och fuktig luft kommer i kontakt med en kall yta – som en yttervägg, ett fönster eller ett ventilationsrör – kyls luften snabbt ner. Om temperaturen på ytan då sjunker under daggpunkten, kan inte luften hålla kvar fukten, som istället omvandlas till vattendroppar, alltså kondens.
Ett tydligt exempel är en uteluftsventilerad krypgrund under våren och sommaren. När varm och fuktig uteluft tränger in och möter kalla ytor som marken eller bjälklaget kan kondens bildas, vilket höjer den relativa luftfuktigheten i krypgrunden.
Nedan följer några generella åtgärder du kan vidta för att minska risken för kondens – vissa är betydligt enklare än andra.
Av följande är en avfuktare ofta det enklaste och mest kostnadseffektiva alternativet.
Daggpunkten bestäms av två faktorer:
Med hjälp av dessa värden kan du antingen använda en tabell eller en digital hygrometer som visar daggpunkten direkt. Det finns även olika daggpunktskalkylatorer online för dig som vill räkna ut den manuellt.
Exempel: Om temperaturen är 15 °C och den relativa luftfuktigheten är 70 %, ligger daggpunkten på cirka 9,57 °C. Det innebär att om ett kallt rör eller ett betonggolv är kallare än 9,57 °C, kan kondens bildas där.
Genom att hålla koll på daggpunkten kan du förebygga kondens och fuktproblem i både små och stora utrymmen – från badrum till krypgrunder och industrilokaler.