Kondens på fönster uppstår när fuktig luft möter en kallare glasyta. När temperaturen vid glaset sjunker till luftens daggpunkt kan vattenångan övergå till små droppar på rutan. Det är samma grundprincip som när ett kallt glas blir fuktigt på utsidan en sommardag.
Kondens betyder däremot inte alltid att hela bostaden är för fuktig. Det räcker att just glaset, karmen eller en närliggande yta är tillräckligt kall för att den relativa luftfuktigheten precis där ska bli så hög att kondens bildas. Därför kan kondens uppstå lokalt vid fönster även om luftfuktigheten i rummet i övrigt är rimlig.
Problemet märks oftast under höst och vinter när skillnaden mellan inne- och utetemperatur blir större. Samtidigt tillför vi fukt i vardagen genom dusch, matlagning, tvätt och torkning, vilket gör att kondens på fönster blir extra vanligt just då.
Det är svårt att avgöra luftfuktigheten enbart på känsla. En hygrometer är därför ett bra första steg. Den visar den relativa luftfuktigheten (RF), alltså hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till hur mycket den kan bära vid den aktuella temperaturen.
En enkel hygrometer räcker långt i hemmabruk. Det viktigaste är inte en enstaka mätning, utan hur värdena ser ut över tid. Tillfälliga toppar efter dusch eller matlagning är normala. Om fuktnivån däremot ligger högt under längre perioder, eller om kondens återkommer trots vädring och normal användning, finns det skäl att se över ventilationen närmare.
Som riktvärde brukar en relativ luftfuktighet på cirka 40–60% ofta beskrivas som ett behagligt och balanserat intervall inomhus. Samtidigt finns det inget enskilt värde som passar alla bostäder året om.
Under uppvärmningssäsongen är det vanligt att RF inomhus ligger lägre, ofta omkring 20–40%, eftersom kall uteluft innehåller mindre fukt. Under sensommar och tidig höst kan nivån däremot tidvis stiga högre när uteluften är varm och fuktig.
Därför ska en hygrometer användas som hjälp för tolkning, inte som ett facit. Det viktigaste är hur nivåerna ser ut över tid, om kondens återkommer och om ventilationen fungerar som den ska.
Om du märker att luftfuktigheten inomhus ofta ligger kvar på en hög nivå och kondensen blir varaktig, är det klokt att se över luftomsättningen i bostaden.
Kondens på insidan av fönster är den vanligaste typen. Den uppstår när varm och fuktig inomhusluft kommer i kontakt med en kall glasyta och når sin daggpunkt. Ju kallare glaset är, desto lättare bildas kondens.
Vanliga orsaker är en kombination av fukttillskott i bostaden, kalla ytor och otillräcklig luftväxling. Både glaset och partier runt fönster kan vara svalare än resten av rummet, särskilt i äldre fönster eller där det finns köldbryggor. Om luften dessutom står stilla nära rutan ökar risken ytterligare.
Några vanliga faktorer som påverkar hur ofta detta sker är:
I täta och välrenoverade hus kan detta märkas tydligare om ventilationen inte har anpassats. När fönster tätas eller byts ut minskar den oavsiktliga tilluften, och då behöver huset fortfarande få in tillräckligt med frisk luft på rätt sätt.
Vid mycket låga utetemperaturer kan viss kondens uppstå även om ventilationen fungerar. Om kondensen däremot är omfattande, återkommer ofta eller ligger kvar länge på insidan av rutorna, bör orsaken undersökas närmare.
Kondens på utsidan har en annan förklaring. Här är det ytterglaset som blir kallt, ofta efter klara och stilla nätter, och då kan fukt i utomhusluften lägga sig som imma eller droppar på utsidan.
Det här är normalt inte ett tecken på fel. Tvärtom uppstår utvändig kondens ofta på välisolerade fönster, eftersom så lite värme läcker ut från huset att ytterglaset förblir svalt. Därför är kondens på utsidan vanligtvis mest ett tillfälligt och visuellt problem.
Om det bildas kondens mellan glasen i en modern isolerruta är det något annat än vanlig ytkondens. Då handlar det oftast om att rutans kantförsegling inte längre håller tätt, så att fukt har tagit sig in mellan glasen.
Den här typen av imma går inte att torka bort från vare sig insidan eller utsidan och brukar inte försvinna med vädring. Om problemet återkommer eller ligger kvar behöver rutan normalt ses över, repareras eller bytas ut för att återställa fönstrets funktion.
Om kondensen sitter på insidan går det ofta att minska problemen med relativt enkla åtgärder:
Om du nyligen har tätat eller bytt fönster och samtidigt märker mer kondens, instängd luft eller högre fuktnivåer, kan ventilationen behöva justeras. I äldre hus har läckage kring fönster ibland fungerat som en del av tilluften, och när den vägen försvinner behöver friskluften komma in på annat sätt.
Tillfällig kondens i samband med kalla morgnar, dusch eller matlagning är normalt. Det finns däremot skäl att gå vidare om kondensen är omfattande, återkommer ofta eller ligger kvar länge på insidan av fönstren.
Det gäller särskilt om du samtidigt ser missfärgningar, känner unken lukt, får kondens på flera kalla ytor eller märker att luften känns stillastående. Kondens mellan glasen i en isolerruta bör också tas på allvar, eftersom det oftast pekar på en skadad tätning.
Folkhälsomyndighetens vägledning nämner omfattande kondens på fönstrens insida vid omkring –5 °C eller kallare som ett läge där orsaken bör undersökas. Det är därför klokt att ta återkommande invändig kondens på allvar, i stället för att bara torka bort den.
